Jag kan inte sluta fundera på varför man väljer att vara kring falska människor? Många av mina vänner gör det trotts att dem mår dåligt. Varför inte hålla sig till dem som får en att må bra? 
Handlar det om att man är rädd för att vara utstöttt och ensam? Eller för att såra den andra?

För man är starkast när man är ensam det har jag förstått under mina 3 år i gymnasiet. Du presterar bättre ensam, du agerar på bästa sätt ensam. Ofta kan grupptryck få dig att göra saker du inte vill. Om du då vet vad du skulle göra är det lättare att stå upp för sig själv. Sen kan man inte alltid tänka på andra. Du går alltid i första hand. Vill du ligga hemma under en filt med en jävla massa godis en lördag kväll så gör du de. Va inte rätt för att folk ska snacka om dig eller tycka att du gör fel, för du gör som du vill.

Jag är tacksam att jag har dem vännerna jag har. Dem förstår mig när jag säger att jag vill vara hemma och dem accepterar de. Lika så accepterar jag deras val. Jag vet även med ett säkert kort att dem inte pratar om mig när jag lämnar rummet. Skulle dem göra de så vet dem vart dörren ut är. För jag tål verkligen inte falska människor. Allt som kommer från ens mun ska man stå för kan man inte de ska man hålla igen bröluckan som min pappa säger.

Sen är det klart att man ska vara trevlig mot alla och ge varandra respekt, men man kan aldrig tvingas vara med någon eller känna att det är ett måste, för de är något som du väljer.

Våga vara dig själv, för livet är för kort för att vara någon annan! Gör saker som du vill och kan. Låt inte någon stoppa dig. Jag tror på att alla drömmar kan slå in bara man kämpar för dem :)

// Massa kärlek E.

Jag vet att ett misslyckande eller ett hårt fall på marken är jobbigt. Men för att komma någonstans måste man resa sig upp och gå vidare. Visa att ni är starka och ta er ur det jobba, för ni kommer möta mer än en motgång i livet.. Jag lovar er :)

Er styrka är beviset på att ni är bättre än alla andra, för de är man. Bara du kan vara du, ingen annan!

// Massa kärlek E!

En tanke:

Något jag inte kan förstå är när folk väljer att umgås med någon trotts att dem vet att den anda prakat skit bakom ryggen på den. Vad är det för vänskap?
Jag har en underbar familj, jag har de vänner jag behöver så jag skulle aldrig välja att umgås med någon som inte är ärlig tillsammans med mig. Det värsta jag vet är lögner. En lögn och du är borttagen från mitt liv.

Så när jag har vänner vars vänner alltid pratar skit, ljuger eller gör en besviken kan jag inte förstå hur man kan välja att stanna?

Jag hoppas att man kan vara så stark så man tar sig där ifrån. Det är inte värt att leva i en bubbla bland falska människor när man kan hitta dem få som är bra. Jag har tur som gjort det och vill att alla ska göra det.

För tillslut kommer de människor som är falska och lever på lögner inse att man kanske borde byta stil för att passa in.

Om man inte trivs i någons sällskap så ska man våga säga ifrån och gå där ifrån. Jag har varit liten och svag, jag har stannat många gånger fast jag mått dåligt men när sanningen slår en så inser man att ensam är stark! Jag är inte längre rädd för att vara ensam, för jag vet att jag alltid har min familj och mina närmsta vänner kvar.

Så jag lovar er att vara ensam är inte något svagt utan snarare något starkt. Att kunna genomföra saker själv är något häftigt och bidrar till många endorfinkickar till kroppen. Vilket bidrar till at du blir starkare och starkare.

Så ni som lever i denna hemska bubbla ta er ur den. Hitta ist de saker eller de personer som gör er glada och lev vidare på det. För ingen mår bra av att leva ett liv dem inte trivs med.